Den 21 februari blev en svårt sjuk flicka i Kambodja inlagd på sjukhus med lunginflammation, hon avled dagen efter. Den 23 februari konstaterades att hon blivit smittad av fågelinfluensa av typen H5N1. Dagen efter, den 24 februari, konstaterades även att pappan blivit smittad, men han hade inga symtom. Det här är de två första fallen av människor som smittats av H5N1 i Kambodja sedan 2014 vilket fått ganska stor uppmärksamhet. Totalt har det rapporterats 58 fall med H5N1 i Kambodja sedan 2003, och av dessa har 38 (66 %) avlidit.
Figur 1. Totalt antal fall bland människor med fågelinfluensa (H5N1) per land sedan 2003 till februari 2023.
Nu gör WHO och andra smittskyddsmyndigheter bedömningen att det handlar om ännu ett par sporadiska fall som orsakats av den H5N1 klad (2.3.2.1c) som cirkulerat bland fjäderfän i Sydostasien sedan 2014. Varhelst där det förekommer virus bland framför allt fjäderfän finns det risk att människor smittas om de har väldigt nära kontakt med fåglarna eller deras miljöer.
Figur 2. Fördelningen av H5N1 fall per land över tid, sedan 2003 till februari 2023. 
Sedan 2003 har det rapporterats 873 fall av H5NI bland människor i 21 olika länder, och 458 av dessa har avlidit.
Figur 3. Antal rapporterade fall H5N1 per år, samt antal avlidna per år.
Smitta bland däggdjur, en varningsklocka
H5N1 upptäcktes första gången på en gåsfarm i Kina 1996. I samband med ett stort utbrott bland fjäderfän i Hong Kong 1997 konstaterades det första fallet bland människa, vilket gjorde att viruset ansågs ha en möjlig pandemisk potential. Runt 2005 spillde viruset över från djurindustrin till vildfåglar, som sedan dess har spridit viruset över världen. En ny variant (klad 2.3.4.4b) uppkom runt 2020 har spridit sig fortare och vidare än tidigare varianter. Vilket har orsakat stora utbrott bland fågelindustrierna i bland annat Europa. Bland människor finns det hittills sex fall rapporterade som smittats av klad 2.3.4.4b. Av dessa hade fyra personer inga eller milda symtom, ett fall avled och ett fall utvecklade svår sjukdom. Samtliga fall tros ha blivit smittade i samband med fågelkontakt.
Under senaste tiden har det även rapporterats en hel del om spridning av H5N1 till däggdjur. Ett utbrott på en minkfarm i Spanien under oktober 2022 visade sig orsakats av H5N1, men ingen spridning skedde till människa. Rävar, katter, sälar, delfiner och grizzlybjörnar är andra däggdjur där smitta har konstaterats.
För att kunna infektera måste ett virus kunna ta sig in i en cell. Det sker genom att virusen kan binda sig till särskilda receptorer som finns på cellerna. Olika virus binder till olika receptorer. Och olika receptorer finns på olika celler. En del virus binder till receptorer som finns på leverceller eller tarmceller, andra till receptorer som finns på celler i luftvägarna. Just H5N1 binder till receptorer som finns i de övre luftvägarna hos fåglar, men dessa receptorer är inte lika vanliga i de övre luftvägarna bland däggdjur. Däremot återfinns samma receptorer framför allt i de nedre delarna av luftvägarna, som nere i bronkerna och alveolerna. Och enkelt uttryckt orsakar det en värre sjukdom då det utlöser en inflammation i djupare vävnadsdelar. Men det ska sägas att mycket av detta är oklart, och det finns olika publicerade artiklar som visar på andra mekanismer för infektion. Biologi i allmänhet och viral tropism i synnerhet är en komplex historia.
Men ju fler däggdjur som blir infekterade, desto mer befaras risken öka för mutationer och förändringar av viruset. Och även om det inte omnämns i officiella dokument, så är det just djurindustrin som utgör det stora problemet. Stora täta ansamlingar av djur fungerar som inkubatorer, och förutom det oetiska i den typen av djurproduktion, utgör de en potentiell fara för människor. Hur det kommer fortsätta med just H5N1 är det ingen som vet, viruset har cirkulerat omkring i över tjugo år nu.